lördag 6 juni 2009

Musik är härligt...

eller inte... Tova har kommit in på musikskolan till hösten på det underbara instrumentet fiol! Jo det är jättehärligt när man kan det men jag inser att närmaste typ 10 åren kommer jag att få öva mig i att stå ut med falska toner och upprepade försök att hitta rätt melodi. Jag har redan fått börja öva idag då maken plockade fram sin gamla fiol och sina gamla kunskaper i detta instrument. Det verkade dock som att fiolen var lättare att hitta är de gamla kunskaperna... fast nu, efter en timmes övande, så har han äntligen kommit igenom "Du gamla du fria", ungefär rätt... Han är ju duktig ändå, men tålamodet prövas... nu ska barnen starta ett band, där dottern ska spela fiol och sonen gitarr... hoppas de har billiga hörselkåpor på Fresks den här veckan...
synd att man inte kan lägga till ljud på den här bloggen... eller kanske tur för er...

Tova har visat sitt mod och tapperhet i förrgår då hon tog hål i öronen! Det trodde jag faktistk inte att hon skulle fixa. on var hur cool som helst och det var först när vi andra betedde oss lite stressade eftersom vi vet hur känslig hon är mot smärta, som hon bröt ihop och blev rädd. Men sen var det hur lugnt som helst. Hon tog det ena, och sa sen att det knappt kändes och så tog hon det andra. Superduktig tjej! Så nu blir det inget badhus för henne på 6 veckor, men nu går det ju att bara utomhus snart... i Spanien i alla fall...




Teo har haft avslutning på dagis, men ska gå där en vecka till, men sen är det slut på dagistiden för hans del. Helt otroligt vad stora barnen blir. Och igår var jag iväg hos en av våra "unga" ledare som tog studenten. Hon har ju varit med sen hon var konfirmand så man inser hur fort tiden går när man har med barn och ungdomar att göra.

Neeeej... nu ger sig maken in på "Fjäril'n vingad"... nu måste det blir stopp på det här!!!
Ha en bra nationaldag!

2 kommentarer:

HomeRiver sa...

Heja Tova. Jag tror inte att du kommer att störa med fiolen! Och tufft med örhängena!! Lillasyter har precis börjat med tofsar i håret, örhängen känns avlägset.

Åh, vad bra, nu kan jag ju kommentera! Jag tittar in rätt ofta men kunde inte kommentera sist jag provade för jättlänge sedan.

(Nu skriver jag ju under med mitt bloggnamn, men jag tror att du känner igen oss)

Helene sa...

Min mamma kallade fiolen för gnissellådan. Jag tog lektioner i 5,5 år men vet inte om det någonsin lät som musik.

Tror att dagens pedagoger som jobbar med barn och musik dock är bättre än de jag råkade ut för!