Jag har aldrig förstått det som andra pratar om att skrivande kan vara helande, men idag fick jag en inblick. Jag skrev ju förra gången att jag inte mådde så bra men det har blivit mycket bättre nu. Det är nog så att när man sätter något på pränt som man går och bär på, och därmed ältar, så kommer man aldrig vidare. Det räcker kanske inte att prata med någon eftersom ord man säger är så flyktiga. Men genom att skriva ner det så har man liksom accepterat det och kan börja fundera på hur man kommer vidare. Att jag skrev att jag hade ont i kroppen var en början på att fundera varför. Så igår tog jag det lugnt hela dagen (nästan) och därmed har jag inte lika ont idag. Jag är fortfarande kass i magen dock, men det vet jag inte vad det beror på. Kanske är det också en faktor av lite för lite sömn och stresiga och hetsiga diskussioner under sommaren.
Ja detta var dagens insikt iaf och nu ropar min minsta dotter på mig trots att hon åt för en halvtimme sen... ingen rast ingen ro... men snart somnar hon nog för natten... *ler* Ha en bra söndag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar