simkunnig!

Igår tog min stora duktiga tjej simborgarmärket. Det är det första märket som bevisar att man är simkunnig på riktigt. Hon simmade 200 meter i ett sträck, mest ryggsim, som hon fick mycket beröm för av badvakten. Och jag kunde stoltsera med att mamma lärt ut tekniken till henne... men det blev lite bröstsim också emellanåt. Det känns jättebra att hon faktiskt fixade detta för nu vet vi att hon klarar sig i vattnet. Badhusetha ju en regel att man får gå dit själv när man är 10 år, vilket jag är klart tveksam till, men kanske får man fundera lite mer på detta att hon faktiskt är så pass stor. Målet för simskolan i åk 3-4 är järnmärket, vilket innebär 50 meter bröst och 25 m rygg och lite andra saker. Detta tog hon för något år sen redan... Så nu är det bara att träna bröstsimsteknik med henne, och livräddning, och sen att få Teo att simma lite bättre också. Själv simmade jag 250 meter (!) och i jobbets motionsprogram där man får poäng för träning så är detta värt lika mycket som 1000 m cykling eller 3 km skidåkning... skulle inte riktigt jämnställa dessa för 250 meter simmar jag ju på typ 7 minuter och det skulle inte jag kalla motion direkt. Men nu är ju reglerna sådana så då registrerar jag väl dessa meter som en poäng...

Idag har jag migrän och flärpande framför ögonen. Jag har inte haft migrän på hela graviditeten vad jag minns men jag fick det första gångerna när jag väntade Teo så det han kanske med det att göra. Jag har ju domningar i händer och fötter, så varför inte i huvudet också... igår var det 90 dagar kvar, vilket är en tredjedel. Det är fortfarande inte så att det är självklart när man ser mig att man förstår att jag är gravid, vilket jag tycker är jättetrist. Men så är det när man är stor för övrigt och jag ser mest ut som jag har blivit jättetjock bara. Jag som skulle ha en snygg gravidmage den här gången som jag skulle vara stolt över, men så blev det inte alltså. Men det kanske inte är det viktigaste när man är gravid kanske... det jobbigaste är nog att jag inte får på mig täckbyxorna och har svårt att knyta vinterkängorna. Och att det inte finns några fina mammabyxor i större storlek än 48, vilket jag knappt kunde ha innan magen... Så det blir spännande när jag ska på läger till Vålådalen där det alltid är superkallt och man vill vara ute och se på den vackra naturen. Men jag har beställt -5 grader för då kan jag också vara med...

Nu ser jag inte bokstäverna så bra längre så nu får jag sluta skriva för idag. Hej då!